Min personliga summering.

Lördagens tur i grönt. Svarta prickarna är utgångstiden 30 min.Söndagen... Först måste jag säga att jag hade en kanonhelg! Jag visste nog inte innan att det fanns så många trevliga och skickliga sportfiskare! Resultatmässigt ville jag mer och bättre än utfallet såklart. Men sånt är livet. Jag hade en lång tågresa på mig hem att rannsaka mig själv vad som felade och har en ganska klar bild var det brast. Det var en del prat innan om en mental spärr som man kunde hamna i när skryllan börjar bli tung. Nu klarade jag mig från den tyvärr men trillade rakt ner i en annan som jag hade förbisett: GRISFÖRET! Helt ovant för mig som har haft halkskydd på isarna de senast åren. Jag blev minst sagt ställd där ute när hjärtat slog så högt att jag inte hörde vad jag tänkte. Eftersom jag inte hade en aning hur jävligt det kan vara var jag inte speciellt noga med vägvalen. Ett stort misstag. På översta bilden visar de svarta punkterna på den gröna linjen vart jag hann på utgångstiden. 90 graders svängen norrut ca 400 meter efter startskottet tog 15 minuter. Skaren bar, fast bara nästan...sedan kaplums! Jag hade fiske men att det inte skulle räcka någonstans kände jag. Jag såg Rehnman och Co några hundra meter bort och misstänkte att de hade nåt på gång eftersom de inte rörde på sig. Trots det förmådde jag inte att kämpa mig dit. Jag gick ett 30-tal meter men var tvungen att slå ett hål och hämta andan. Just då tyckte jag att udden vid gick ut vid var en mil bort och ovan vid stöpet kunde jag inte med 100% säkerhet veta om jag skulle orka hem eller inte om jag gick en kilometer ytterligare. Tyvärr visste jag inte då att föret blev betydligt bättre norrut och att jag förmodligen utan problem hade lyckas släpa både mig och antagligen en skaplig vikt iland. Hade det varit lika jävligt som på mitten vetikatten...
Söndagen sjabblade jag också med utgången. Nu stod jag längre fram i ledet men lyckades komma vid sidan om "stigen" de flesta andra travade i. Det blev en ny 90 gradare och så small skottet flera hundra meter innan jag var där jag tänkte igen. Klumpigt! Även Stormen och Dyberg hade en tuff utgångsmarsch på sitt egna spår i mitten. Jag tyckte att jag t o m hörde nån svordom:-).
Först klockan 11 hade jag fiskat mig fram där de vann dagen innan. Självklart var det bästa taget och Baddarn och Wiström vevade upp och travade med lätta steg ytterligare nån kilometer. Lite mer än vardagsmotionärer:-) Typiskt looser när man kommer tvåa till platserna. Fick 3 bra hål iaf med finingar och ca 7 kg efter 2 timmar. Tyvärr tvärdog det och jag tjatade alldeles för mycket runt de där 3 hålen. Gick i gamla, borrade emellan i hopp om en ny napp-period men den uteblev. Hade nog lite syrebrist i hjärnan här för först efter en red bull och en chokladbit frågade jag mig själv vad jag satt och väntade på? Våren? Slaskade bort ett hundratal meter på oborrat och stannade precis en sekund innan lungorna gick upp i atomer. Hann med några hål och tog säkert 4 kilo med rätt storlek på fisken också. Tungt att avbryta där och vingla hemåt. 11 kg är jäkligt tungt att dra på när man vet att det är en oduglig vikt.

Min minuslista:

1. Dåligt förberedd på yttre omständigheter
2. För lite energi med på ut på isen vilket resulterade i långsamma och felaktiga beslut.

På + sidan:

1. Grejerna funkade riktigt bra! Tyckte att jag fick bra i förhållande till andra inom synfältet.
Körde svart piller med blodisimitation och toppade med ett gäng vita maggot.
2. Konditionen förbättrades och på alla sätt en superhäftig pimpelhelg i Sundsvall. Nästa år, då jäklar! / Fredric Ankarberg